Bagarn’s bollar bäst i test
MFF-Öster 2-0. Underhållande fotboll på Eleda igår kväll. Ett MFF som fått lite fart under fötterna, ett Öster som inte var ofarligt. Och en spelare som visade att kopiöst slit går att para med teknisk briljans. Tänker på Otto Rosengren, Mjällbysonen i MFF. Belönad av publiken med en stående ovation när han byttes ut i slutet. Välförtjänt; Rosengren var matchens man, planens kung. Dags att skrota Lill-Bagarn som smeknamn. Bagarn räcker. Pappa Patrik var en robust mittback, grabben hans har ett så mycket större register. Fem stjärnor för gårdagens insats.
*. *. *
Bolin och Kiese Thelin raderade sina målnollor för säsongen. Befriande för dem, antar jag. Bolin gjorde 1-0 på Rosengrens precisa inspel - men toppade den prestationen med förarbetet till Kiese’s 2-0. Hög klass, glimtar av fjolårets Hugo Bolin i den aktionen. Öster hade en typ av jämlike i Sanyang, ung senegales i fri offensiv roll. Snabb, irrationell, svårfångad. Väl bollkär ibland men mycket sevärd. Öster på det hela taget såg inte ut som det bottenlag man de facto är. Uddlöst framåt förstås, svårt knipa poäng när målen uteblir. Detta var fjärde raka nollan, 0-1 x 3 dessförinnan.
*. *. *
För MFF var segern jätteviktig ur alla möjliga aspekter. Arbetsron kom tillbaka. Ordningen återställdes: tre poäng, fyra hack upp i tabellen, kontakt med toppskiktet. Relevanta frågor om en skadelista lång som ett inköpskvitto från Bordershop uteblev. Sju till tio namn varje gång, vissa återkommande sen mer än ett år tillbaka. Vad beror sånt på? Fel träning? Klen fysik? Kroppar som slitits ut? Dåligt scoutade spelarköp? Ren jävla otur? Vilka andra lag har liknande manfall? Vore intressant med lite forskningsresultat i ämnet. Och gärna lite större öppenhet från MFF:s sida.
*. *. *
Direkt efter MFF-Öster såg jag semifinalmötet Arsenal-PSG i Champions League. Snacka om förflyttning från vardagsrum till lyxsalong. Jag älskar allsvenskan men det finns alltså fotboll och fotboll. Tempot, tekniken, intensiteten; Arsenal-PSG var en match från översta hyllan, fascinerande från början till slut. PSG gjorde 1-0 redan i fjärde minuten, märkligt nog blev det målet matchens enda. Rättvist? Ja - och nej. Det kunde blivit 0-2. Men lika gärna 1-1. Kruxet för Arsenal hette Donnarumma. PSG:s jättelike målvakt lät sig inte överlistas ens av otagbara skott. Makalöst.
Kommentarer
Skicka en kommentar