Ö I S = Överst I Serien?

Stockholm har fyra klubbar i fotbollsallsvenskan 2025. Göteborg tre. Sju av sexton lag från landets två största städer - och nästa år kan det bli ”halvsvenskan” på riktigt. Fattas bara att Örgryte går upp. Uteslutet? Absolut inte. ÖIS finns med i superettans topp, slog dittills obesegrade Kalmar senast. Har läget, möjligen även laget. Och alldeles säkert lusten att på allvar utmana IFK, GAIS och Häcken om titeln Bäst i Götet. Återställa ordningen om man så vill. Örgryte IS är liksom inte en klubb vilken som helst. Vi snackar om Sveriges äldsta inom fotbollen, grundad 1887. Om 56 allsvenska säsonger, om tolv SM-guld. Om Agne Simonsson och Rune Börjesson, VM-spelare 1958. Med mera, med mera.

*. *. *

ÖIS är helt enkelt en klassiker i förenings-Sverige. Framförallt i Göteborg förstås. Sällskapet säger de inbitna anhängarna där. Björn Afzelius, salig i åminnelse, var en av dem - och jag minns hans konsumentupplysning vid ett tv-framträdande nån gång på 90-talet. Ni vet väl vad ÖIS står för? frågade han publiken. Nä, det visste ingen. Överst I Serien, klargjorde Afzelius utan att blinka. En sanning med modifikation som så många andra fotbollssanningar, om än inte helt gripen ur luften. Det har hänt att ÖIS legat överst, låt vara att de tyngsta meriterna börjat gulna. Senaste SM-guldet erövrades 1985, alla de andra i fotbollstidernas begynnelse. Och i allsvenskan har man inte varit sen 2009.

*. *. *

I dagens ÖIS-lag finns ett par Malmökillar som pockar på uppmärksamhet. Noah Christoffersson är en. Lång center, skolad i Kulladals FF, därefter på rundvandring i flera skånska klubbar utan något stort genombrott. ÖIS måste dock ha anat en potential, värvade honom 2023. Och nu kommer utdelningen; Christoffersson har gjort tio mål på 13 matcher, leder superettans skytteliga. 26 fyllda, late bloomer. Amel Mujanic, 24, är en annan. En i mängden av dumpade MFF-talanger, men kanske det mest svårförklarliga exemplet. Det Mujanic visar som mittfältare i ÖIS är inget annat än hög allsvensk klass. Trygg med boll, blick för spelets alla möjligheter, passningssäker som få; vad mer krävs i MFF?

*. *. *

Superettan i det stora hela är en intressant serie. Ser så många matcher jag kan. Skillnaden mot allsvenskan är svårbedömd, men självklart finns den. Ta Kalmar. Åkte ur allsvenskan i fjol, leder superettan nu. Med ett - åtminstone på pappret - sämre lag. Många nya, unga, ojämna i prestation. Romarioeran är över, av det gamla Kalmargardet återstår bara Saetra, Hallberg och Gojani. Tveksamt om det räcker. Flera lag är där och nosar, någon kristallklar favorit finns egentligen inte. Även om ÖIS är det lag som imponerat mest just på mig. En otippad outsider i topphänget är Oddevold - och där gläds jag med Rasmus Wiedesheim-Paul. Halmstads gamle skyttekung gör mål igen, det var inte igår.

*. *. *

I måndags kväll såg jag GIF Sundsvall-Trelleborgs FF. 4-2 efter tre Sundsvallsmål på slutet. Fatalt för TFF som ligger pyrt till i tabellen. Och i hela Trelleborg, höll jag på att säga. TFF går i otakt med folket, ingen verkar bry sig. Årets lag blandar och ger, saknar stabilitet. Tränaren fick gå, in kom ”återvinningen” Kristian Haynes. Lite fantasilöst, lite övertro på det gamla. En trepoängare i Sundsvall hade varit ack så välkommen - men då kan man inte ha ett försvarsspel som plötsligt upphör att existera. Tur för TFF såhär långt är att serien innehåller två slagpåsar. Örebro och Umeå står på vardera tre poäng, TFF på kvalplats har trots allt gnott ihop nio. Men säkert känns det ju inte, 17 omgångar kvar.

*. *. *

Måste nämna Yaqub Finley i Sundsvall. Superettans längste spelare. Drygt två meter - 2,06 enligt preciserade uppgifter på sociala medier. Smal som en sticka, ser inte ut som fotbollsspelare brukar se ut. Men hallå, killen är ett fynd! Tekniskt driven, fina fötter. Tvåmålsskytt mot TFF, det sista en praktfull stänkare i krysset. 21 år ung, spännande framtid på högre nivå. Med frågetecken då för hans fysiska status - tio kilo muskler lär nog behövas. Stå pall för en tackling ingår liksom i spelet.