Enfaldens angrepp på mångfalden

Dagens bänkgrubbel: vad är svenska värderingar? Mera exakt alltså. Är det att äta falukorv hellre än chorizo? Gå i kyrkan men inte i moskén? Prata väder och vind, tiga om världsläget? Berätta för kända och okända att man måste gå på muggen? Sjunga allsång och dansa kase? Lida i tysthet, inte väsnas på gator och torg? Byta namn, typ från Mohammed till Mohamsson? Rösta SD? Mycket att grunna på i tider som dessa. Det enda jag verkligen vet är att svenska värderingar blivit ett kärt samtalsämne. Högsta mode i politiken. Så har SD bestämt. KD hakat på. M jamsat med. L rättat in sig. Och jag ska inte göra mig dum; deras gemensamma agenda är alltför lätt att genomskåda.

*. *. *

Den handlar - som vanligt - om Vi mot Dom. Om röstfiske i brunt vatten. I Sverige slår Vi inte våra barn. Misshandlar inte våra kvinnor. Begår inte brott överhuvudtaget. Svensken är strävsam, laglydig, kärleksfull. Värderingsstyrd liksom. Invandraren har allt att lära. En förbannad plikt att ta seder och bruk dit man kommit. Lära sig prata korrekt svenska. Jobba, jobba, jobba; helst städa trappor. Precis som utvandrade svennar gör i Spanien och Thailand. Ja, förlåt ett skämt. Men seriöst: människor är lika och olika, alldeles oavsett ursprung. Kärleken till barn och respekten för kvinnor är ingen svensk värdering - den som inbillar sig det rekommenderas att titta på True Crime i tv. Svenska Fall och liknande program.

*. *. *

Där framgår det väldigt tydligt att SD-regeringens värsta fiende är verkligheten. Att de grövsta - och medialt mest uppmärksammade - våldsbrotten påfallande ofta begås av ursvenska gärningsmän. Fattas bara muttrar du kanske nu, vi lever ju i Sverige. Givet debattklimatet bör det självklara ändå påpekas; allt ont är inte kopplat till invandring. Endast i SD:s världsbild, inte på riktigt. Gängbrottsligheten ett kapitel för sig dock - där kan den enögde säkert söka passande poäng att idissla. Men i det stora hela: en hel del gott är kopplat till invandringen, får man tycka det? Och nej, jag tror inte att Sverige har något behov av diffusa svenska värderingar. Däremot ett skriande behov av mänskliga värderingar.

*. *. *

Detta var vad jag hade att bjuda på idag. En personlig uppfattning som så att säga ligger fel i tid. Som kanske per definition gör mig till en dålig svensk. Det tar jag, inga problem. Ett betydligt värre öde vore att bli kallad Sverigevän. Man har ju levt ett antal år, gått i en annan skola än SD-ledaren och hans knähundar. Jag minns t ex när en typisk svensk värdering var acceptans för andras värderingar. Att normalt här inte tvunget måste vara normalt där. Att vi firar lite olika högtider, vårdar våra äldre mer eller mindre familjärt. Att väldigt mycket förenar och ganska lite skiljer. Att en människa är en människa och att livet är komplext. Inga enkla lösningar, ingen rutten populism. Gårdagen, kom tillbaka. Punkt.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Vårdboende med fängelserutiner

Besökte min vän på Förvaret igår. Fick en reprimand när jag kom. En till när jag gick. Av personalen. Mitt misstag? Jag skulle ringt innan jag cyklade dit. Bett om lov att få komma. Ansökt. Av blickarna att döma hade det blivit avslag etthundra procent. Skälet just igår? Min vän sov. Inget ovanligt, sjukdomsödet gör honom konstant trött. Sen brukar han pigga på sig lite när jag kommer, en go’ pratstund om gemensamma gamla minnen aktiverar liksom livsandarna. Det mindre vanliga den här gången var att min vän sov sängliggande. Klockan var sen förmiddag, drygt elva. Normalt är han uppe sådags, slumrande i rullstolen. *. *. * Jag vet. Fult av mig att kalla ett vårdboende för Förvar. Fult - men relevant. Gårdagens bemötande förstärkte bara bilden ytterligare. Blickar som vore jag en inkräktare. Övervakning den korta stund jag satt vid sängkanten. Kravet när jag lämnade: ”nästa gång måste du ringa”. Jag kokte inombords men sparade svordomarna till cykelturen hem. Vaddå ringa? Boendet är för ...
Läs mer

Allsvenskan här och nu

Min gamla blogg har bombat, kraschat, Gud vet vad. Själv har jag varken bombat eller kraschat, inte riktigt än. Därför startar jag en ny. Med ungefär samma inriktning - minus alla utsvävningar om världsläget. Tänkte börja med nåt som rimligen inte väcker anstöt, bara känslor. Allsvenskan i fotboll. Fem omgångar in, MFF sjua i tabellen. Kris? Pyspunka i guldjakten? Trams. Självklart inte. 25 omgångar återstår, kom igen efter 15. Då, möjligen, kan man ana vartåt det lutar. *. *. * Klart är att MFF satt sig i viss uppförsbacke. Sex lag framför skojar man inte bort. För klättring måste segrar till, helst några i svit. Om den kapaciteten finns återstår att se, insatserna hittills har inte varit övertygande. 0-2 mot Hammarby senast var dock ett fall framåt - spelmässigt. Illavarslande i MFF-perspektivet förstås; förbättrad prestation, ändå förlust. För att Hammarby helt enkelt var det bättre laget. Lite tursamma mål förvisso men man får vad man förtjänar, i fotboll som i mycket annat. *. *. ...
Läs mer

🥰 Mjällby skiner. MFF skaver. 😓

Kanske ändå. Att Mjällby verkligen är ett topplag i årets allsvenska. Experterna på Max har redan upprepat det till förbannelse. Jag har värjt mig, vägrat fatta, tänkt att snart nog spricker förtrollningen. Det kan den fortfarande göra men nio omgångar är spelade och Mjällby ligger tvåa, en pinne från serieledning. Svårt att ta in, omöjligt att vifta bort. 3-1 borta mot Djurgården igår, ännu en imponerande match. Av hela laget och av hela tränarstaben. Intrycket utifrån är att alla relationer funkar i Mjällby. Till skillnad från i MFF. *. *. * Jag såg båda matcherna igår kväll. Mjällbys i direktsändning, MFF:s  mot Värnamo i efterhand. Kontrasterna var slående. Harmoni i Mjällby, enkel och vägvinnande fotboll, fina samarbeten. Allt medan MFF spelade ungefär som tränare Rydström brukar prata: invecklat och onödigt mycket, svårt komma till vettiga avslut. Hack i skivan liksom. 2-2 mot jumbo-Värnamo var en svaghetsdemonstration som hette duga. Med det spelövertaget och det bollinneh...
Läs mer