MFF-seger i medieskugga

Såg att MFF vann igår. Hade hoppats på en rad eller två i Sydsvenskan idag. Men nej, inte ens resultatet. Märkligt. Matchen började klockan 18 och bör ha varit slut runt 19.50. Går Sydis i press så tidigt? Eller är papperstidningen helt underordnad nätupplagan? Klickare viktigare än läsare? Jag som står offside? Lutar nog åt det senare; äldre herres usla anpassning till det nya normala medielandskapet. Skit samma. Den eventuella skammen bär jag i så fall med stolthet. Har redan berättat för barn och barnbarn om tjusningen med att bläddra, vända blad. Läsa tidning på riktigt. Känna doften av trycksvärta och senaste nytt.

*. *. *

Kul med en liten framgång för MFF. 3-1 borta mot ett georgiskt lag i Champions League-kvalet må låta som en pliktskyldig seger, men även sådana räknas. Min dotter såg matchen på någon tv-kanal och sms:ade om ett fantastiskt mål av Taha Ali. Han är som han är, den killen. Upp och ner, med höjder som ingen annan. Sällan målskytt men när det händer blir det ofta sällsynt spektakulärt. Överlever han transferfönstret som MFF:are? Tveksamt, tror jag. Ali är 27 fyllda, snart nog kall på en cynisk fotbollsmarknad. Ska han säljas är det hög tid. Sannolikt redan för sent vad gäller större klubbar i de ansedda ligorna - men det finns ju alternativ. Turkiet. Asien. Oljebältet i arabvärlden. Rikast vinner.

*. *. *

Huruvida Ali själv är flyttsugen vet jag inte. Förmodligen en sekundär fråga. Ingen spelar idag av sin karriär i en och samma klubb. Inte ens om man har furstlig lön redan där man är. Det finns alltid någon som betaler ännu bättre. Och tryggad livsförsörjning är ett svårslaget lockbete, inget att moralisera över. Taha Ali förtjänar alla chanser han kan få, fotbollsartister av hans slag växer inte i drivor. Men visst är det en utveckling som tål att begrunda; hur det förr i tiden var en ära i sig att få representera just MFF - eller för den delen någon annan klubb - ”livet ut”, fram till dagens obekymrade stationsbyten med allt jämnare mellanrum. Hur man förr spelade fotboll för en limmonad men numera för miljoner.

*. *. *

Har kollat en del på damfotbollens EM-turnering. Sverige har inlett lovande. Spelat två matcher, vunnit båda. Med ett rätt ålderstiget landslag. Som det gärna blir när spelarna själva tycks få bestämma när de ska lämna plats till yngre förmågor. På damsidan i svensk fotboll är det ingen konst att komma upp i 200 landskamper, snarare en konst att inte göra det. Men nog av om kritiska funderingar. Jag gillar Rytting Kaneryd. Irrationell, snabb, svårfångad; bäst i laget i mina ögon. Angeldahl på mitten en annan x-faktor. Och självklart Rolfö om hon återfinner sitt normala jag efter skada. Går Sverige för guldet? Inte helt uteslutet. Tyskland, Frankrike och inte minst Spanien känns som de bästa - men vi är där och petar.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Vårdboende med fängelserutiner

Besökte min vän på Förvaret igår. Fick en reprimand när jag kom. En till när jag gick. Av personalen. Mitt misstag? Jag skulle ringt innan jag cyklade dit. Bett om lov att få komma. Ansökt. Av blickarna att döma hade det blivit avslag etthundra procent. Skälet just igår? Min vän sov. Inget ovanligt, sjukdomsödet gör honom konstant trött. Sen brukar han pigga på sig lite när jag kommer, en go’ pratstund om gemensamma gamla minnen aktiverar liksom livsandarna. Det mindre vanliga den här gången var att min vän sov sängliggande. Klockan var sen förmiddag, drygt elva. Normalt är han uppe sådags, slumrande i rullstolen. *. *. * Jag vet. Fult av mig att kalla ett vårdboende för Förvar. Fult - men relevant. Gårdagens bemötande förstärkte bara bilden ytterligare. Blickar som vore jag en inkräktare. Övervakning den korta stund jag satt vid sängkanten. Kravet när jag lämnade: ”nästa gång måste du ringa”. Jag kokte inombords men sparade svordomarna till cykelturen hem. Vaddå ringa? Boendet är för ...
Läs mer

Allsvenskan här och nu

Min gamla blogg har bombat, kraschat, Gud vet vad. Själv har jag varken bombat eller kraschat, inte riktigt än. Därför startar jag en ny. Med ungefär samma inriktning - minus alla utsvävningar om världsläget. Tänkte börja med nåt som rimligen inte väcker anstöt, bara känslor. Allsvenskan i fotboll. Fem omgångar in, MFF sjua i tabellen. Kris? Pyspunka i guldjakten? Trams. Självklart inte. 25 omgångar återstår, kom igen efter 15. Då, möjligen, kan man ana vartåt det lutar. *. *. * Klart är att MFF satt sig i viss uppförsbacke. Sex lag framför skojar man inte bort. För klättring måste segrar till, helst några i svit. Om den kapaciteten finns återstår att se, insatserna hittills har inte varit övertygande. 0-2 mot Hammarby senast var dock ett fall framåt - spelmässigt. Illavarslande i MFF-perspektivet förstås; förbättrad prestation, ändå förlust. För att Hammarby helt enkelt var det bättre laget. Lite tursamma mål förvisso men man får vad man förtjänar, i fotboll som i mycket annat. *. *. ...
Läs mer

🥰 Mjällby skiner. MFF skaver. 😓

Kanske ändå. Att Mjällby verkligen är ett topplag i årets allsvenska. Experterna på Max har redan upprepat det till förbannelse. Jag har värjt mig, vägrat fatta, tänkt att snart nog spricker förtrollningen. Det kan den fortfarande göra men nio omgångar är spelade och Mjällby ligger tvåa, en pinne från serieledning. Svårt att ta in, omöjligt att vifta bort. 3-1 borta mot Djurgården igår, ännu en imponerande match. Av hela laget och av hela tränarstaben. Intrycket utifrån är att alla relationer funkar i Mjällby. Till skillnad från i MFF. *. *. * Jag såg båda matcherna igår kväll. Mjällbys i direktsändning, MFF:s  mot Värnamo i efterhand. Kontrasterna var slående. Harmoni i Mjällby, enkel och vägvinnande fotboll, fina samarbeten. Allt medan MFF spelade ungefär som tränare Rydström brukar prata: invecklat och onödigt mycket, svårt komma till vettiga avslut. Hack i skivan liksom. 2-2 mot jumbo-Värnamo var en svaghetsdemonstration som hette duga. Med det spelövertaget och det bollinneh...
Läs mer