Tro, hopp och guld - MFF bröstar upp sig…

Som förmånstagare av fribiljett gick jag på fotboll igår. MFF-IFK Norrköping, klassikermöte i allsvenskan. Angenämt; dumburken i all ära, närvarokänslan kan den aldrig ersätta. Sen finns det ju en bekvämlighetsaspekt också - och då vinner tv-fåtöljen. Man slipper gå i trappor, slipper pyroteknik å sånt. Kan unna sig en klämtare till matchen om man känner för det. Allting har minst två sidor, men med det sagt: Eleda Stadion är en jättefin fotbollsarena. Kanske Malmös läckraste skrytbygge alla kategorier. Smaksak förstås, det finns en del att välja på.

*. *. *

Gårdagens match innebar en liten ljusning för MFF. Seger 3-1, bättre spel än tidigare. Förvisso mot ett stukat Norrköping, indraget i bottenstrid av en anledning. Med i matchen så länge det stod 0-0, dvs en halvtimme. Sen gjorde Haksabanovic 1-0, serverad av Kiese Thelin. Ett förlösande mål för MFF - men förödande för Norrköping. 2-0 föll tidigt i andra halvlek, Bolin. Här hade MFF sin bästa period. Effektiv press, snygga kombinationer. Många bollvinster av Bagarn Rosengren på mitten. 3-0-målet kom lite på uppgivet motstånd; ett distinkt och fint avslut från inhoppande Ekong. Där, med cirka kvarten kvar, slog MFF av motorn. Det kostade ett baklängesmål i slutet. Gjort av Nyman, vem annars.

*. *. *

Snackisen och det speciella med matchen var Robin Olsens comeback i MFF-buren. Hur det gick? Bra, snudd på succé. Jag satt bakom ena målet, hade honom precis framför mig i första halvlek. Såg pondusen, någon vass räddning när Norrköping fortfarande var att räkna med. Viss tveksamhet vid reduceringsmålet, annars hundraprocentig. Olsen kan bli skillnaden för MFF framöver: bort från stabbigheten, in i stabiliteten. Tecken i den riktningen kunde anas. Trygg målvakt ger bekväm backlinje, allt hänger ihop. Men Bagarn var bäst. Otrolig energi han har, den mannen. Ifrågasatte Haksabanovic en glad överraskning, ”bortglömde” Sigurdsson kurant nog för ett inhopp. Det tar sig lite här och där i MFF.

*  *  *

En sak blev väldigt tydlig. Supportrarna har inte gett upp hoppet om guld. 3-1 och tre poäng gav genomslag i efterbruset på Eleda. Och det är klart: vinner MFF resten blir man mästare igen. Till och med någon enstaka förlust kan det finnas utrymme för. Realistiskt? Nja. Snarare surrealistiskt. Men som Putte Kock sa i tid och otid: osvuret är bäst. Skulle både Mjällby och Hammarby förlora sina matcher i den här omgången är början till en osannolik upplösning kanske lagd. Kruxet för MFF är att även Elfsborg och AIK måste passeras. Elfsborg tog f ö en blytung seger igår borta mot Göteborg. Precis vad Boråslaget behövde för att studsa tillbaka i guldracet. Spännande fortsättning följer.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Vårdboende med fängelserutiner

Besökte min vän på Förvaret igår. Fick en reprimand när jag kom. En till när jag gick. Av personalen. Mitt misstag? Jag skulle ringt innan jag cyklade dit. Bett om lov att få komma. Ansökt. Av blickarna att döma hade det blivit avslag etthundra procent. Skälet just igår? Min vän sov. Inget ovanligt, sjukdomsödet gör honom konstant trött. Sen brukar han pigga på sig lite när jag kommer, en go’ pratstund om gemensamma gamla minnen aktiverar liksom livsandarna. Det mindre vanliga den här gången var att min vän sov sängliggande. Klockan var sen förmiddag, drygt elva. Normalt är han uppe sådags, slumrande i rullstolen. *. *. * Jag vet. Fult av mig att kalla ett vårdboende för Förvar. Fult - men relevant. Gårdagens bemötande förstärkte bara bilden ytterligare. Blickar som vore jag en inkräktare. Övervakning den korta stund jag satt vid sängkanten. Kravet när jag lämnade: ”nästa gång måste du ringa”. Jag kokte inombords men sparade svordomarna till cykelturen hem. Vaddå ringa? Boendet är för ...
Läs mer

Allsvenskan här och nu

Min gamla blogg har bombat, kraschat, Gud vet vad. Själv har jag varken bombat eller kraschat, inte riktigt än. Därför startar jag en ny. Med ungefär samma inriktning - minus alla utsvävningar om världsläget. Tänkte börja med nåt som rimligen inte väcker anstöt, bara känslor. Allsvenskan i fotboll. Fem omgångar in, MFF sjua i tabellen. Kris? Pyspunka i guldjakten? Trams. Självklart inte. 25 omgångar återstår, kom igen efter 15. Då, möjligen, kan man ana vartåt det lutar. *. *. * Klart är att MFF satt sig i viss uppförsbacke. Sex lag framför skojar man inte bort. För klättring måste segrar till, helst några i svit. Om den kapaciteten finns återstår att se, insatserna hittills har inte varit övertygande. 0-2 mot Hammarby senast var dock ett fall framåt - spelmässigt. Illavarslande i MFF-perspektivet förstås; förbättrad prestation, ändå förlust. För att Hammarby helt enkelt var det bättre laget. Lite tursamma mål förvisso men man får vad man förtjänar, i fotboll som i mycket annat. *. *. ...
Läs mer

🥰 Mjällby skiner. MFF skaver. 😓

Kanske ändå. Att Mjällby verkligen är ett topplag i årets allsvenska. Experterna på Max har redan upprepat det till förbannelse. Jag har värjt mig, vägrat fatta, tänkt att snart nog spricker förtrollningen. Det kan den fortfarande göra men nio omgångar är spelade och Mjällby ligger tvåa, en pinne från serieledning. Svårt att ta in, omöjligt att vifta bort. 3-1 borta mot Djurgården igår, ännu en imponerande match. Av hela laget och av hela tränarstaben. Intrycket utifrån är att alla relationer funkar i Mjällby. Till skillnad från i MFF. *. *. * Jag såg båda matcherna igår kväll. Mjällbys i direktsändning, MFF:s  mot Värnamo i efterhand. Kontrasterna var slående. Harmoni i Mjällby, enkel och vägvinnande fotboll, fina samarbeten. Allt medan MFF spelade ungefär som tränare Rydström brukar prata: invecklat och onödigt mycket, svårt komma till vettiga avslut. Hack i skivan liksom. 2-2 mot jumbo-Värnamo var en svaghetsdemonstration som hette duga. Med det spelövertaget och det bollinneh...
Läs mer